Lycka

Känner mig lycklig idag! Det är liksom en bubblande kittlande känsla innanför bröstet som får mig att le. Jag är inte riktigt säker på vad det är? Kan bero på fler olika anledningar eller så är det ett resultat av alla dessa som gör mig till sprickningsgränsen.

Ikväll ska vi käka på mackans vinkällare som en liten hyllning till vårt 5års-jubileum igår. Därefter bär det hem till ost, vin och chokladtryfflar som jag inhandlade på finsmakaren igår. MUMS! För övrigt fick jag världens överraskning igårmorse....låg i min säng och kände att blåsan började trycka på, suck! finns det något jobbigare än att stiga upp ur en skön säng bara för att man måste lätta på trycket? Gick ut i hallen och stelnar till, där står en helt ny cykel. Oh my Good! På packethållaren sitter fem röda rosor. Har jag världens bästa pojkvän?

En dag kvar! Imorgon. Sista dagen! Snart återföds jag in i min egna vardag igen!

Nästa helg bär det av mot sydligare grader nämligen ystad. Mackelur har fixat en villa till oss med allehanda möjligheter. Oj oj oj! Jag längtar!


5 år

du, min räddning och stolthet, i all enkelhet det vackraste jag skådat

du, luktar trygghet och smakar lycka, fyll min mun med din tunga jag vill hångla till eufori

du, gör mig synlig, slickar bort det förflutna och fyller mig med framtid

du, så omedveten om ditt värde, får inte plats på fyllt papper

du, en uppenbarelse av en annan värld, så jävla värd att dö för

utdrag ur "kräleksbrev" tillägnat L (7/12 2002)


bekännelser

varför är jag en liten pussy som inte vågar säga nej? jag förstår inte hur ett ord som ja kan komma ur min mun när hela kroppen skriker åt mig och allt jag tänker på är HELL NO! jag är så jävla less på jobbet att jag spyr! jag är trött på att stinka fisk, trött på att se tallriksstaplarna växa, trött på att inte kunna pissa, skita, äta eller sitta på flera timmar, trött på att bli kallad snäckan och trött på......hela jävla skiten! Jag längtar till vardagen med dagar som är fyllda med sådant jag tycker om för ja, jag tycker faktiskt om att gå i skolan, tycker om att stiga upp tidigt, komma hem, fika, laga mat, träna, titta på tv. 

Hösten är här and I love it!  Älskar ligga under en filt, tända ljus, titta ut i höstmörkret och höra regnet smattra på fönsterbläcket. Älskar att ha en hel säsong av Lost, Grey´s anatomy, Idol och Desperate Housewives framför mig. Älskar att årstiden sätter igång min hjärna på ett härligt grubblande sätt som gör mig filosofisk och kreativ och gör så att jag ligger vaken halva nätterna för hjärnaktiviteten är för hög. underbart! 

och så var vi där igen...

Efter ett 14-timmarspass på jp i fredags var jag ganska så mör när jag vaknade upp lördag morgon. Ville verkligen inte tillbaka när klockan började närma sig 19-snåret (men vad gör man inte för sin käre bror?) Tåget rullade in på en perrong som kändes smått spöklig. Verkade som stan fick nog i fredags och slukade alla festivalare och matstånd i ett andetag, lugnet efter stormen var påtagligt. Totalt dött på jobb, inte en jävel hade lust för att käka fish vilket jag fann ganska så underligt eftersom man borde karva efter något annat än flottig festivalmat en dag som denna? men jag tackar och bockar för jag fick sluta redan kl 21.

När kvällen kom krypandes gjorde folket detsamma och stan började bli sig lik igen. Efter ett antal om och men följde jag med jp-gänget till LT, riktigt trevligt var det och vinet flödade precis som det ska. Jag hade tänkt åka hem för en mysig kväll framför TV:n men har för vana (ovana?) att lätt falla för grupptryck. Följde med mina kära kollegor till Harrys (!) för ytterligare alkoholintag och dans. Stället överträffade faktiskt  mina förväntningar, jag vet inte om det var det goda sällskapet eller alkoholen som gjorde det eller om det kanske rent utav är ett schysst ställe? En sak som är säker är i alla fall att jag fick besök på min högra axel imorse igen. Han påminnde mig om gårdagen med ett flin och jag blev jävligt lack och frågade var fan han höll hus igår? kunde han liksom inte ringa i någon slags varningsklocka för att bespara oss båda tiden vi haft tillsammans idag?  Men skadeglädjen är ju tydligen den sanna glädjen. Vilket fall som helst så var tecknena många igår!


Signs som bekräftar teorin om att jag är full.

Pratar alldels för mycket skit

Kör någon konstig hoppdans eller dansar febrilt så det förmodligen ser ut som om att jag; A: är på ett aerobicpass, B: käkat E, eller C: hamnat jävligt fel och saknar mina neongula självlysande UV-byxor (hör kanske ihop lite med B)

Älskar alla runt omkring mig och "connektar" med alla (även med den okända tjejen i toakön!?)

Får någon skev uppfattning om min ekonomi och förklarar för personen bredvid mig (som jag just bjudit på en shot) att det egenligen inte är så dyrt att dricka i baren (!?)

Så what the fuck! nu vet du det till nästa gång, ok?


nyupptäckt

idag upptäckte jag att åttitals pop/rock och städning verkligen går hand i hand. Sopkvasten blev min kavaljer och tillsammans bjöd vi upp dammråttorna till dans. Kvicka jävlar dom där! det var nästan så att de kom undan under en schottis! Shit, om ändå Tony Irving och de andra från let´s dance juryn sett oss nu!

baksidan

I morse, alldeles för tidigt, kom ångesten krypandes upp genom ryggraden. Som en lömsk liten djävul satte han sig på min högra axel och väckte plågsamma minnen med ett hånskratt som fortfarande ekar i mitt tunga huvud. egentligen förstår jag inte varför han plågar mig? varför han vid ett flertal tillfällen tvingat mig att gå  igenom gårdagens sista timmar och varför han borrar in sin lilla treudd i magen på mig så fort jag försökt kväva honom. Förmodligen var ju nog bara sött berusad, lite små rolig och ingenting att skämmas över, men ändå kan jag inte sluta lipa över spilld mjölk (läs vin) och ord som aldrig skulle kommit ut, utan stannat kvar i huvudet väl förseglat i det som kallas vett. tydligen hade jag inget sådant igår.  

RSS 2.0